BiblioQuiz 39 Humor

Ulf Palmenfelt - månadens författare i mars

Ulf-PalmenfeltB-225x300

Om arbetsdagarna känns långa under oxveckorna kan en person som Ulf Palmenfelt lätta upp stämningen. Man har aldrig tråkigt i hans sällskap. Han är en gudabenådad berättare som har en historia eller sägen tillreds för alla tillfällen i livet. På sin genuina gotländska kan han träffsäkert leverera en poäng där man minst anar det. Som studerande på Institutet för folklivsforskning i mitten av 70-talet pratade jag ofta med honom. Under en folkloristisk exkursion till Irland 1979, där jag deltog tillsammans med Bengt af Klintberg och flera andra prominenta folklorister, lyckades han rentav bräcka den lokale skrönmästaren på en pub i Ennis medan folk­musiken flödade i bakgrunden. Berättarförmågan kom väl till pass under barndomen då den kortväxte Ulf med sina tjocklinsade glasögon skulle hävda sig mot de starka, storväxta grabbarna på skolgården.

Generöst har Ulf Palmenfelt delat med sig av sin repertoar av drastiska och hiskliga historier i många barnböcker. Många unga läsare har frossat i böcker som Gröna handen och andra spökhistorier (1998) och Häxdopet och andra hemska historier (1999). För oss vuxna har han publicerat garanterat ocensurerat material i bl a Farmors fräckisar (1994) och Folk­humor i fotostat (1986). Dock bör påpekas att han också är en allvarligt sinnad forskare, specialist på den store gotländske traditionsinsamlaren Per Arvid Säve (1811-1887) om vilken han skrev sin doktorsav­handling Per Arvid Säves möten med människor och sägner (1994).

Under sina år som professor i etnologi vid Högskolan på Gotland har han gjort sig uppskattad inte bara för sin humor utan också för framsynthet och tankeskärpa. Han tilldelades 2014 Kungl. Gustaf Adolfs Akademiens pris: "för värdefullt folkloristiskt författarskap och för hans arbete för att stärka folkloristikens ställning". Men man kan nog konstatera att Ulf Palmenfelt har publicerat sina främsta verk efter pensioneringen. I Berättade gemenskaper (2017) be­skriver han utifrån intervjuer av ett hundratal gotlänningar hur människor genom sina livsbe­rättelser tillsammans formar en kollektiv historia. Kristidskommittéerna under andra världs­kriget, Hansakatastrofen 1944 då en passagerarbåt torpederades av ryssarna och Hylands hörna är några av hållpunkterna i det folkliga minnet. Boken har blivit uppskattad både av gotlänningar och fastlandsbor.

Som en höjdpunkt inom svensk folkloristik måste trebandsverket Folksagan i Sverige (2017) betecknas – det största verket om svenska folksagor som har publicerats på över 60 år. Tillsammans med grundaren av Sago­musé­et i Ljungby, Per Gustavsson, har Ulf Palmenfelt inte bara samlat in majoritetsbefolkningens sagor utan också de som traderats av de nationella minoritetsgrupperna: samer, romer och judar. Ingående presenteras också upptecknarna och berättarna. Alla kategorier av sagor har medtagits, också de vilka gamla tiders forskare betecknade som mindre anständiga. Detta intressanta, välillustrerade verk kan uppskattas av alla med folkloristiskt intresse. Vilka fler standardverk kan vi vänta oss från vår gotländske folklorist i framtiden?

Vi har en hel del av Ulf Palmenfelts böcker i Nackas bibliotek. Kom gärna och låna!

Jan Gustafson

Comments