Bibliotek Forum Nacka

Schmilsson in the night 1973

Var på skivmässa i Solnahallen. En lång kö ringlade sig ut på parkeringen. Regn över en förtätad väntan på kommande upptäckter bland vinyl och cd-backar. Tre éntrekassor – den högra för oss med jämna pengar går snabbast. Och man bör vara snabb i starten. Efter några timmar blir utbudet ”ljummet”.
Minst tre fynd gör mig tillfreds med livet.
Om skivan ”The Allman Brothers band at Filmor East kan du läsa I “1001 Album du måste höra innan du dör”, följande – ”Ge en miljon barband en miljon spelningar och de skulle aldrig komma I närheten av det flödande samspelet I Allman Brothers låtar…”

I en tid när folkbiblioteken strävar efter att förse sina besökare med det senaste nya besöker jag själv sunkiga skivmässor som denna i Solnahallen. Jag ryser av välbehag när jag bryter fabriksföseglingen på en skiva av Linda Ronstadt från 1977 och när jag läser på konvulutet till ”Schmilsson in the night”, - vi gjorde skivan ”…för att sångerna förtjänade det och för att det är 1973 och tiderna är tuffa och när tiderna är tuffa behöver vi alla, oavsett ålder, livsstil och den smärta vi bär på, beröras av Schmilsson in the night.

Kjell Arwe Rydén

En värmländsk akvarell eller Karlstad zoologiska av Hanna Hellquist

I tur och ordning har Åsa Lindeborg, Alex Schulman och nu Hanna Hellquist skrivit om sina fäder. Hannas pappa behöver hela tiden omge sig och sin familj med djur i alla tänkbara former. Han driver ett tag en zoologisk butik i Karlstad. Hannas pappa är en gränsöverskridare, äventyrare – en värmländsk outsider.

I mitten av åttiotalet bodde jag själv i Hagfors, tio gropiga vägmil norr om Karlstad. När jag läser eller snarare slukar Hannas bok är igenkänningsfaktorn hög. Jag panorerar det värmländska landskapet fyllt av vemod och svärta. Jag läser en s.k. Roadmovie på värmländsk mark med fokus på relationen mellan mamma, pappa, barn och den allergiska Göran. Svårt att göra boken rättvisa. Kärlek, leda, humor och känsla för feeling finns i massor. Du behöver inte vara djurfanatiker för att tycka om vad du läser.

Möt författaren till Karlstad zoologiska på Bibliotek Forum Nacka lör 21/11 kl 14
Och du! Passa på att ställa frågorna om fäder och mödrar, om snappsköldpaddor, hundar, ormar, trynsnokar, illrar, rävvalpar, paddor, getter, munkparakitrar, korpar, marsvin, påfåglar, vädurskaninen ”kaninisen” och de rödörade vattensköldpaddorna vs. Guldfisken.

Foto Caroline Andersson

Läs Hannas blogg

Kjell Arwe Rydén

“You can never know too much about the shadow line and the people who walk it”
Raymond Chandler

Berättelsen om Y

Jag går till biblioteket på min lediga lördag!  Men jag har läst ”Kapten Syster” av Jan Wolf-Watz och känner ett starkt behov av att få ledtrådar till förståelse av boken. Varför skriva om Göring? Och Bibliotekets Vänner i Forum Nacka presenterar ett samtal mellan Maria Norberg och författaren. Jag dras som av en magnet till bibliotekets torg där författaren ska ge mig bakgrunden till ett författarskap som inleds först vid 52 års ålder.

Det var som lyriker han debuterade på Norstedts förlag 1997. Romanen om Tok-Abraham(2006) inleder den triologi som avslutades förra året med Kapten Syster. Triologin kretsar kring bokstaven Y. I ett fågelperspektiv bildar Umeälvens och Vindelälvens sammanflöde bokstaven Y. Författarens mamma träffade Tok-Abraham och skrönorna om honom var otaliga i Vännäsbygden. Karaktären kom väl till pass – Jan Wolf-Watz behövde en förklädnad och i Tok-Abraham fann han sinnebilden av en hudlös människa  - narren som ger sig ut på pontonskidor i Vindelälven för att sprida sina dikter och sitt fiolspel.

Kompromisslöst trogen sin inre röst vill Jan sen inte följa Norstedts och Svante Weylers önskemål om hur romanen om Tok-Abraham ska utformas. Det blir norrlandsförlaget h:ström istället. Triologins del två ”aBinotti” (2007) är också det en roman om ett fiolspelande, munspelande original som författarens mamma berättat brottstycken om. Vem var han och vart tog han vägen? ”Våldsamma textsjok” hemsökte författaren. ”Skrivandet är en privat process” När det tynger i själen skriver jag en timme om dagen. Det går i vågrörelser.
 ”När jag inte skriver läser jag vad jag skrivit”.

I hallonhäcken hemmavid möter så Jan Wolf-Watz ”syster Mattis” som undslipper sig att Herman Göring var en intelligent människa  som hon vårdat för drogmissbruk på Aspuddens sjukhus året 1925. Kaptens syster är en slags dialog mellan Herman Göring som flytt Tyskland efter en misslyckad Münchenkupp. Han flyr med sin Karin till Stockholm men smärtor från en skottskada gör honom beroende av droger. 
Kan Kapten och Syster mötas på Aspuddens sjukhus likt Umeälv och Vindelälv utan att beblandas? Går det överhuvud att beskriva en annan människa? Jan Wolf-Watz underlättar inte för sina läsare och på min fråga om det paradoxala i hur underhållande och direkt han här och nu har berättat om sina böcker i kontrast till i hur svårläst en bok som Kapten Syster är svarar han att han som gammal lärare har lätt för att tala inför publik men när det gäller att skriva kan han inte bara skriva på – ”Jag dagtingar inte med den inre rösten”.

 Tack till Jan Wolf-Watz som så generöst berättade om sitt författarskap
Tack till Maria Norberg som följsam samtalsledare
Tack till Bibliotekets Vänner i Forum Nacka som oförtrutet kämpar vidare med en programverksamhet bortom det förväntade.

Kjell Arwe Rydén.

Återupptäck biblioteket och spara pengar!

 Ica-Kuriren 2-3/09 påminns vi om de summor som finns för alla att spara genom att hitta tillbaka till biblioteket. Kanske är det för en del en nyupptäckt? I Fredrik Kullbergs artikel uppskattar han summan till närmare 3500 kr per år. ”Utbudet är förvånansvärt stort. På biblioteket finns
alla nya böcker folk snackar om, massor av musik,
tidningar och filmer.”

Klimataspekten på att använda biblioteket tas inte upp i denna artikel men det gör t ex Johan Tell i sin bok ”100 sätt att rädda världen.”

Rädda din ekonomi och gör klimatet en tjänst i samma handling – besök biblioteket!

En intressant sak på ett nordamerikanskt biblioteks hemsida är programmet ”Library use value calculator” som snabbt och enkelt räknar ut besparingar man kan göra: Kitsaps bibliotekskalkylator

Maria K Norberg

 

 

Eric Clapton är Gud…

stod att läsa på husväggar i London i slutet av the Swinging Sixties.
Eric Clapton rönte framgångar som gitarrist redan som tonåring. Tjurigt förankrad i en bluestradition med Muddy Waters som förebild. Beatles tyckte han synd om och Bob Dylans storhet förstod han inte omedelbart. När framgången med gruppen Yardbirds blev megastor hoppade han av – det blev för kommersiellt.

Sextio år ung har Eric Clapton skrivit sin självbiografi och det utan spökskrivare. Uppvuxen hos morföräldrar, länge utan att förstå det, var han tidigt vilsen och fann en tillflykt i gitarrspel. Det har blivit en fängslande levnads och musikhistoria. Pengar har han aldrig saknat under sin ännu pågående karriär som gitarrist och låtskrivare men med demoner i form drog- och alkoholkonsumtion har han brottats liksom med kärleksrelationer och bottenlös sorg.

Varför inte växla läsningen av boken med att lyssna till dubbel cd:n från 2007, Complete Clapton. Här finns låtar som ”Tears from heaven” om den blott fyraåriga sonens död och ”Layla” om kärleken till "Pattie" Patricia Anne Boyd.

Kjell Arwe Rydén

Alternativ till Läckbergs senaste…

I stället för att reservera Läckbergs senaste deckare – köplats 42. Varför inte ur hyllan ta fram Lars H. Gustafssons senaste  ”Gå med dig – om glädjen i att vara medmänniska” – avdelning Världen och Ci.

 

Lars H. Gustafsson

är en känd barnläkare som här berättar om möten i vardagen och från sin psykolog och läkargärning. Du får en djup inblick i en människa med sinne för empati och medmänsklighet.

En receptsamling för själen på 144 sidor.

 

Livet kan göra oss mer eller mindre kloka. Lars H. Gustafsson är mycket vis och har dessutom begåvats med förmågan att med lätt hand formulera sin egen och andras visdom. I förordets första stycke citerar han filosofen Martin Buber ”Allt verkligt liv är möte”.

 

Kjell Arwe Rydén

Läsarnas manifest och Barbara Voors

Kom och lyssna till aktuella Nina Frid
lördagen den 10 oktober kl 14 på Bibliotek Forum Nacka.

Nina Frid och Annika Koldenius har tillsammans skrivit Läsarnas manifest.
 Ur manifestet
”Vi Läsare vill inte bli skrivna på näsan av några som tror sig veta vad vi ska och bör läsa.”
 i DN 090905

Barbara Voors gästar oss och den tionde oktober är rubriken Granne med en författare.
Nina presenterar nackaförfattare och intervjuar Barbara. /M. Norberg

Sånger från äldreomsorgen

En trevlig nyhet till oss alla!
Ragnar Thoursie, 94 år, har kommit ut med en uppmärksammad diktsamling Sånger från äldreomsorgen. I två av dessa dikter Skönsång och Veckans kulturprogram förekommer Gudrun Hagliden.
Och hon sjunger ”vackert, klart, med säker känsla”
Jag vill gärna parafrasera Ragnar Thoursie och säga ”Rak i ryggen, Gudrun!”

Lena Jönsson

Rock Ballad

 

Läser i DN att musiktidskrifter brottas med vikande lösnummerförsäljning och allt färre prenumeranter. Framförallt ungdomen väljer webben för att följa med sina artister och musiken.

Mot trenden går de brittiska tidskrifterna UNCUT och MOJO. Dessa tidskrifter har kanske en något äldre målgrupp som uppskattar att läsa om rockens historia såväl som dagsläget. Här finns rockens medelklass rikt representerad inte bara storsäljare och listtoppar.

MOJO finns på bibliotek Forum Nacka med ett nytt fullmatat nummer varje månad.  Tidigare nummer kan lånas. Tidskriften har en lång livslängd – inget bäst före datum. I det senaste numret  (augusti 09) intervjuas exempelvis Bob Dylan och får frågan om sina personliga favoriter bland låtskrivare.
Bob nämner Gordon Lightfoot, Warren Zevon, Randy Newman och John Prine.  Känns namnen igen? Om inte kan du plugga på genom att läsa och låna MOJO och varför inte besöka den uppdaterade Musikwebben för att lyssna och få inspiration till vardagen.

Kjell Arwe Rydén

Det snorgröna, pungkrympande havet

      
Jag åkte till Dublin med min familj. På flyget deklarerade ett irländskt par att irländare är ett lyckligt folk. Det tvivlar jag inte på. Och när mixen av sommar och koldioxidutsläpp tynger ett folkstinnt Dublin city, lockar havet och Dublinbukten. I norr ligger Malahide Castle och i söder Sandycove och Bray.  Vi är nu i Sandycove, i Martello Tower – ett försvarsverk byggt av engelska armén som försvar mot Napoleon. Här utspelar sig första kapitlet i James Joyces roman Odysseus.

Buck Mulligan blickar i gul morgonrock ut över Scotmans’ Bay med rakkniv i näven och rakspegeln på bröstvärnet. Det är en tidig morgon, och luften är fuktig. Det är nästan vindstilla. ”Kom upp, Kinch, din förskräckliga jesuit”. ”Det snorgröna havet. ...Det pungkrympande havet. ...Hon är vår stora moder. Kom och titta!”

Du måste nästan ha varit där, på tornets tak, för att begripa romanen. Någon har sagt att ”Joyce kan man inte läsa – man kan bara läsa honom om igen.” Olof Lagercrantz skriver att ”ett av de anspråk Odysseus reser är att inte hävda något alls, men finnas till.

Kjell Arwe