Mer än bara Svält - en läsecirkel om Knut Hamsun

Jörn Donner - månadens författare i april 2018

Jörn_Donner_02

Finlandssvensken Jörn Donner (f. 1933) spelade länge rollen som den svenskspråkiga kulturvärldens enfant terrible – en nagel i ögat på vän av ordning i Sverige och Finland. Redan i ungdomen revolterade han mot sin högborgerliga uppväxt och blev relegerad från gymnasiet på grund av sina skriverier i skoltidningen. Jag minns från många TV-program från förra seklet hur han på kärv finlandssvenska sa sitt hjärtas mening om idiotier i kultur och samhälle, hur han kunde röka i sändningen och gärna talade om sitt icke-föraktliga alkoholintag på 20 cl om dagen. Hans kärleksliv var omtalat.

Trots relegering fullbordade Jörn Donner till slut sin gymnasieutbildning och studerade sedan vid Helsingfors universitet där han blev fil.mag. 1959. Karriären har varit mångskiftande. Han har alltid varit en mycket aktiv medieman, kritiker och debattör. Redan 1951 startade han tillsammans med Christer Kihlman den omtalade samhällskritiska tidskriften Arena som utgavs på både svenska och finska. Under 1950-talet företog han många resor runtom i världen och samlade intryck. 1961 bosatte han sig i Sverige för en tid. Bland mycket annat verkade han som filmkritiker på BLM och Dagens Nyheter. Jörn Donner har gradvis intagit en plats i etablissemanget. Åren 1978-82 var han VD på Svenska Filminstitutet och han producerade också en del film, t ex den Oscarsbelönade Fanny och Alexander (1982). I rollen som finländsk politiker i kommun och riksdag har han under olika perioder företrätt socialdemokraterna och Svenska Folkpartiet. Mellan 1995 och 1996 var han finsk generalkonsul i Los Angeles.

Jörn Donner har en omfattande bokproduktion bakom sig. Skarpögt och stilsäkert har han bl a gett ut en rad reportage såsom Rapport från Berlin (1958) och Rapport från Donau (1962) samt skrivit en familjekrönika som speglar Finlands historia efter andra världskriget inledd med Nu måste du (1974) och avslutad med Hjärtat är en svekfull vän (2001). Bland hans verk finns också debattböcker, biografier och essäer.

Med ökad ålder, efter att ha överlevt hjärtinfarkt och cancersjukdom, har Jörn Donner blivit en eftertänksam äldre man, en hörnsten i det finlandssvenska kulturbygget som har lämnat arrogansen bakom sig. Mycket omtalad var hans stort upplagda, växlingsrika självbiografi med den talande titeln Mammuten (2013) – en blandning av fiktion och fakta som omfattar mer än 1000 sidor! Stor uppmärksamhet har även hans senaste verk Blod är tunnare än vatten (2018) rönt - en till omfånget betydligt tunnare bok, 295 sidor, men av minst lika stort litterärt värde. Människors skiftande öden och invecklade personliga ställningstaganden det dramatiska året 1918 då det nya fria Finland skakades av ett kort blodigt inbördeskrig är ämnet för denna lågmälda, starka dokumentärroman där vittnesmål i form av dagboksutdrag och annat interfolieras i fiktionen. I ramberättelsen flyr den ryske juden Alexander undan bolsjevikerna till sin sommarvilla i Terijoki på karelska näset, som vid denna tid har övergått till Finland, men upptäcker att huset nu är bebott av den driftiga finskan Anna som har lyckats odla upp en del av egendomen för att hålla svälten borta. En kärleksrelation uppstår och tillsammans lyckas de kryssa sig fram i ett oroligt geopolitiskt landskap.

Namnet Donner kommer säkert att synas i kulturdebatten även i framtiden. Jörn Donner har sex barn och samarbetar aktivt med sonen Rafael (f 1990). I TV-dokumentären Perkele 2 (2017), en uppföljare till Perkele 1 (1971), där den gamle etablissemangskritikern ger sin syn på läget i Finland har Rafael skildrat faderns hjärtoperation. I år har Rafael Donner debuterat som författare med den kritikerprisade självbiografiska essäboken Människan är ett känsligt djur, där han blottlägger sin – och mångas - bävan inför uppgiften att existera i en oöverblickbar värld.

Vi har en hel del böcker av Jörn Donner på biblioteken i Nacka. Läsning rekommenderas!

Jan Gustafson

Comments