Amos Oz - månadens författare i augusti 2017
Folke Dahlberg (1912-1966) – månadens författare i september 2017

Amos Oz - månadens författare i augusti 2017

Amos Oz bild

Femtioårsminnet av Sexdagarskriget 1967 och den israeliska segerns genomgripande konsekvenser i dagens Mellanöstern aktualiserar Amos Oz författarskap. Amos Oz föddes i Jerusalem 1939 och är därigenom ett barn av Israel. Han minns den jublande självständighetsdagen 1948 och det blodiga kriget därefter. Före sin akademiska karriär arbetade han trettio år på kibbutz och han stred i både Sexdagarskriget 1967 och Oktoberkriget 1973. Amos Oz älskar sitt land med dess disparata befolkning från världens alla hörn. Som ung var han glödande nationalist, men ändrade ståndpunkt då följderna av den israeliska ockupationspolitiken efter 1967 blev uppenbara. Tvåstatslösningen är enda vägen om man vill behålla en judisk stat utan att förtrycka palestinierna, inser han. Amos Oz är en av de som grundade Fred-Nurörelsen 1978 och han har stort inflytande som professor i litteraturvetenskap på Ben-Gurionuniversitetet. Han är en aktiv debattör och får ofta mothugg av den israeliska högern.

I sina många romaner behandlar Amos Oz israeliska frågeställningar eller låter dem utgöra klangbotten för intrigen. Han är en finstämd människoskildrare och säker stilist. Genombrottsromanen Min Michael (1968), som har nått stor spridning världen över, porträtterar en ung jerusalembo, Hanna, som långsamt glider bort från maken Michael och in i ett psykiskt mörker eftersom äktenskapet inte förmår hantera viktiga existentiella frågor. Som en fond tecknas bilden av ett Jerusalem med undertryckta inre spänningar. Hanna bär drag av Amos Oz mor som begick självmord då han var barn. Om henne, om uppväxten, anpassningssvårigheterna för föräldrarna när de kom från Litauen till den nya miljön i det brittiska protektoratet och livet vid tiden för Israels grundande 1948 handlar den fängslande, självbiografiska romanen En berättelse om kärlek och mörker (2002). Att Amos Oz är en mästerlig novellist framgår av samlingarna Lantliga scener (2009) och Vänner emellan (2012). I cykler där berättelserna går i varandra skildras livet i en gammal pionjärby, respektive tillvaron i en kibbutz. I den lilla byn är väntan och saknad ett grundtillstånd, väntan på att något avgörande skall hända t ex att en förlorad son skall uppenbara sig och längtan efter en älskad kvinna. På kibbutzen kan individen komma i kläm inom kollektivet. De gamla idealisterna står mot den nya tidens realister. Israels komplicerade position som en judisk ö i ett arabiskt folkhav anas i de olika berättelserna.

Som ett försök att få grepp om den politiska extremismen – både på den judiska och den arabiska sidan – gav Amos Oz ut den korta essäboken Hur man botar en fanatiker (2002). Stupiditet och gravallvar kännetecknar fanatikern, poängterar författaren. Hans enkla – men förmodligen svårgenomförbara - lösning är att alla sansade människor lugnt och tålmodigt försöker omvända de hårdnackade till att välja medkänslans och det humoristiska sinnelagets väg genom livet.

I år har vi så fått den djuplodande, skarpsinniga tankeromanen Judas, ett intelligent försvar av den mest hatade gestalten genom tiderna. I stället ser Amos Oz Judas som Jesus mest hängivne lärjunge, en idealist som såg sig kallad av ödet att ange sin mästare och ge honom möjlighet att fullborda sin gärning genom att offra sig för mänskligheten och återuppstå på tredje dagen efter korsfästelsen – inget förräderi alltså! Då Jesus istället skrek ut sin vanmakt på korset och tycktes gå under, greps Judas av ruelse och hängde sig, omedveten om att Jesus trots allt återuppstod. Antisemitismens kärnresonemang faller dessutom när man inser att Jesus i grund och botten också var jude.

Dessa tankar framförs i romanens ramberättelse, närmast ett kammarspel, av en ung före detta universitetsstuderande, Shmuel Ash, som anställts för att samtala med den gamle, handikappade och desillusionerade, Gershom Wald. I hushållet möter vi också Walds svärdotter, den vackra änkan Atalia, vars make stupade i självständighetskriget 1948. Hennes far, en av Ben-Gurions närmaste män, stämplades som förrädare av den judiska saken eftersom han argumenterade för en parallell arabisk nation vid Israels grundande. Utifrån Judas fall gestaltas tidlösa frågor om realism och enkelsidig idealism, pressen på individen i det stora samhällsbygget, frågor som inte bara var centrala i det unga Israel – boken utspelar sig i Jerusalem vintern 1959-60 – utan är tidlösa.

Amos Oz har mottagit flera stora utmärkelser och borde även tilldelas Nobelpriset i litteratur för sitt omfattande författarskap i medmänsklighetens tecken!

Här är nackabibliotekens bestånd av Amos Oz böcker!

Jan Gustafson

Comments