"Jag tror jag har förlorat mig själv."
Torgny Lindgren – månadens författare i april 2017

Per Anders Fogelström - månadens författare i mars 2017

Fogelström

I år är det 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes. Denne folkkäre stockholmsskildrare förenade socialt patos med vetenskaplig noggrannhet, grundat på omfattande forskning, i sina historiska romaner och facklitterära verk. Politiskt var han reformist, närmast socialdemokrat, vilket retade upp den revolutionära nyvänstern på 60- och 70-talen. Kanske kan det faktum att hans föräldrar tvingades fly tillbaka till Sverige från Ryssland på grund av oktobe­r­revolu­tionen 1917 – fadern arbetade på ett svenskt företag där - ha fyllt honom med skepsis till falska politiska paroller. Per Anders föddes strax efter hemkomsten. Fadern lämnade snart därefter familjen och flyttade till Amerika. Förlusten av fadern och moderns förmåga att som ensamstående förälder försörja familjen har satt sin prägel på Fogelströms liv och författarskap.

Flera generationer svenskar har läst Fogelströms levande, socialrealistiska ”stadsserie”: Mina drömmars stad (1960), Barn av sin stad (1962), Minns du den stad (1964), I en förvandlad stad (1966) och Stad i världen (1968), som sträcker sig över hundra år från 1860 till 1968. Fogelström uppehåller sig i denna gärna vid ungdomars situation. Från läsningen av Mina drömmars stad, när jag var i tjugoårsåldern, minns jag min starka inlevelse i den unge nyinflyttade Henning Nilssons öde i den larmande, rökiga, smutsiga huvud­stadens arbetarkvarter, hans mödosamma strävan att skapa sig ett bättre liv i Stockholm, hans äktenskap med den pålitliga, omtänksamma Lotten och tragiken i hans tidiga död i tuberkulos vid 34-års ålder. Lotten och dottern Emelie förblir huvudpersoner i de följande böckerna.

Efter flera andra romaner återkom Fogelström tjugo år senare med en ny stockholms­svit som täcker den tidigare epoken, 1749 till 1860: Vävarnas barn (1981), Krigens barn (1985) och Vita bergens barn (1987). Dessa initierade romaner, som till stor del bygger på verkliga människoöden, lyckades emellertid inte nå samma popularitet som den tidigare serien. Sina grundmurade kunskaper fick han också nytta av i arbetet på nya gatunamn i Stockholm. Han var ledamot i Stadsbyggnads­nämndens namnberedning 1961-1988 och dess ordförande från 1983 samt medförfattare till Stockholms gatunamn (1982).

Mest känd internationellt blev emellertid Fogelström genom filmati­seringen 1953 av hans roman Sommaren med Monika från 1951. Här skildras på ett osminkat sätt två storstads­ungdomar, Harry och Monika, som under en sommar drar sig undan samhällets krav och lever ut sin köttsliga kärlek i den soliga stockholmsskärgården – ett exempel på ”den svenska synden”, tyckte många i utlandet.

Fogelström deltog också aktivt i samhällsdebatten. Han tog ställning mot rasism och våld. Mellan 1963 och 1977 var han ordförande i Svenska freds- och skiljedoms­föreningen och han kritiserade USA:s krigföring i Indokina genom medlemskap i Svenska Vietnamkommitén 1965. Fogelströms gärning hålls levande genom det litterära sällskapet Fogelströms vänner. I samband med hundraårsminnet driver Stock­holms stad ett årslångt projekt fyllt av litterära program, Fogelström 2017, som samordnas av stadsmuseet och involverar många kulturella aktörer. Fogelströms böcker vinner ständigt nya läsare, inte minst bland invandrare som läser dem i språkundervisningen. De finns också utgivna i lättläst version. Givetvis kan du låna dem i Nacka!

Jan Gustafson

Comments