BiblioQuiz 13: Sommarsport
Begravd jätte av Kazuo Ishiguro (W&W) - fantasi, relationer, dramatik

Joseph Roth (1894-1939) - månadens författare i juni

Joseph Roth

För hundra år sedan, 1916, dog den gamle landsfadern kejsare Franz Joseph och med honom det traditionsrika habsburgska väldet. Första världskriget gick dåligt för Österrike-Ungern och kravet på nationell självständighet spred sig bland folkgrupperna i det vidsträckta kejsardömet. Efterträdaren Karl I var ung och ambitiös men tvingades till slut abdikera 1919. Den återstående alprepubliken skakades av ideologiska stridigheter och 1938 annekterades Österrike av Hitlertyskland.

Till det habsburgska rikets mest hängivna anhängare hörde Joseph Roth. Han var något av en mytoman och gav olika versioner av sitt liv beroende på vem han pratade med. Klart är att han föddes i Brody i östligaste Polen 1894, var son till en rysk judinna och en österrikare som tidigt övergav familjen, att han studerade filosofi i Wien 1916-18 och var krigs­placerad vid östfronten under första världskriget. I sin ungdom var han vänsterradikal men förskräcktes av utvecklingen i Sovjetunionen. Kanske var han krigsfånge i det dåvarande Ryssland, som han påstod, och fick stifta bekantskap med oktoberrevolutionen och dess negativa sidor på nära håll. Politiskt övergick han till konservatismen och önskade ett återupp­rättande av det habsburgska styret.

Joseph Roth var en av mellankrigstidens främsta, mest stilsäkra reportrar. Få skribenter kunde frammana stämningar från olika miljöer lika skickligt, ofta poetiskt, som honom och gestalta människors vanskliga liv. Med tiden blev han en framstående författare med ett välmodulerat språk. Bland verken utmärker sig bland annat hans första succé Job (1931), romanen om en judisk religionslärare som kring sekelskiftet 1900 emigrerar med sin familj till USA undan ryssarna. Likt Bibelns Job drabbas han av många umbäranden, men får till slut belöning för sin ståndaktighet. Sitt stora världsgenombrott fick Joseph Roth med Radetzkymarschen (1932). Utifrån släkten von Trottas öden (Joseph Trotta räddade hjältemodigt kejsaren från att bli dödad i slaget vid Solferino 1859 och belönades med en adelstitel) skildrar han lysande de sista decennierna i den habsburgska monarkin. Han beskriver upplösnings­tendenserna i armén med många inkompetenta, nöjeslystna officerare, gestaltar karriärstänkande och okänslighet inför gemene mans hårda liv, men framhåller också det ansvarskännande och pliktmedvetande som levde kvar hos en del österrikare. ”Vår värld vill inte ha oss längre!”, utbrister en av dessa patrioter – ett av många bevingade ord i romanen. Huvudpersonen, den unge löjtnanten Carl Joseph von Trotta, har svårt att passa in i den krassa nutiden. Han stupar som något av en folklig hjälte i första världskrigets inledning.

Joseph Roth fick inte möjlighet att lugnt utveckla sitt författarskap. Nazisterna brände hans verk på bokbålen och tvingade honom i exil. I Paris förvärrades hans kroniska alkoholism, han förföll gradvis. Det var en bedrift av honom att lyckas slutföra Kapucinerkryptan (1938), en fristående fortsättning på Radetzkymarschen, året innan spriten tog hans liv. I denna roman, som översattes till svenska först 2015, får vi följa Österrikes väg från 1913, året före första världskriget, fram till Anschluss 1938. Tonen här är till en början mer distanserad än i Radetzkymarschen, mycket beroende på att handlingen är återberättad långt i efterhand av löjtnant von Trottas kusin Franz Ferdinand Trotta och inte direkt skildrad av en allvetande berättare. Rike­mans­sonen Trotta bor i ett mindre palats i Wien med sin gamla mor. Han lever ett blaserat ungkarlsliv som brutalt avbryts av första världskriget. Stolta patriotiska paroller tystas snart av den bistra verkligheten. Trotta blir omedelbart tagen som rysk krigsfånge, men lyckas komma tillbaka helskinnad när freden slutits. Av hans och hans överlevande vänners förmögenheter finns inte mycket kvar och få har ägnat en tanke åt att skaffa sig ett yrke. Äktenskapet knakar i fogarna. Trotta har visserligen genom­skådat sitt gamla burgna dagdrivarliv. Hans bästa vänner är sedan flera år en färgstark udda kusin från Slovenien, kringresande försäljare av kastanjer, och dennes kamrat, en majestätisk judisk droskkusk, men han kan inte förlika sig med den nya österrikiska ”demokratin”, präglad av ideologiskt käbbel och framväxande extremism. Efter att hans stamkafés judiske ägare desperat flytt då en nazist trängt in på kvällen för att proklamera disciplin i Hitlertysklands namn, söker Trotta kraft i kapucinerkryptan där Österrikes kejsare ligger begravda. Då han intonerar nationalhymnen ”Gott erhalte Franz den Kaiser”, kommer en kaplan förskräckt fram och tystar ner honom.

Då Joseph Roth begravdes 1939 följdes han till sin sista vila av en stor skara luggslitna bohemer och utblottade författare. När kistan började sänkas ner plöjde sig plötsligt en grupp välklädda män suveränt fram genom massan och la ner en stor krans försedd med en dekoration i huset Habsburgs färger, gult och svart. En av det gamla Österrikes trognaste söner fick till slut sin hedersbetygelse!

finns Kapucinerkryptan inne?

 

Jan Gustafson

Comments