BiblioQuiz 10 - Bodil Malmsten
Jamaica Kincaid - månadens författare i april

Bodil Malmsten (1944-2016) - månadens författare i mars

Bodil_Malmsten_2015-2

Vissa människor borde få leva för alltid! Konstnärer som klarar av att blicka ner i tillvarons bråddjup och samtidigt äga en befriande humor. Bodil Malmsten hade den förmågan. Hennes dikter, noveller, romaner, dramer och journalistiska produktion uppvisar både tyngd och lätthet. Hon var en pessimist, men valde att lätta upp det kompakta mörkret med hjälp av en dos gott humör och lite trams. I dikt­samlingen Paddan och Branden (1987) t ex kontrasterar hon en förtärande slottsbrand med en paddas förnöjsamma liv i slottsdammens dy. Mot slutet möter vi ett av hennes överraskande rim: ”Allting pågår parallelliskt. Nånstans samlas alla linjer parabolantenniskt”. I sina loggböcker från Frankrike fantiserar hon absurdistiskt om sina många tejprullar, familjen Tejp, och deras hemliga liv.

Kännetecknande för Bodil Malmsten är sinnet för rytm i texten. Utan rytm ansåg hon att texten var ofullständig. Som exempel på ordmusikens kraft kan denna dikt nämnas med vilken hon gjorde succé i gatuvimlet på Nässjös poesifestival i slutet på 80-talet: ”Vi som lever är bara döda på semester/ nån sorts sommargäster./ Så ta ett bloss för moster Lillie/ ett halsbloss och ett glas rött/ ta ett bloss för moster Lillie som har dött [_ _ _]” (Eva Ström i Sydsvenskan 9/2 -16)

Bodil Malmsten kunde också vara innerligt allvarlig, som i lyrikboken Nefertiti i Berlin (1990), där en mor och hennes tonårsdotter betraktar reliefen av den mytomspunna tidigt bortgångna egyptiska drottningen och hennes öde ställs i relation till deras familjeförhållande i nuet.

Från att i huvudsak har skrivit lyrik övergick Bodil Malmsten 1994 till prosa i olika former. I flera romaner och noveller skildrade hon människor som brottas med tillvaron socialt och emotionellt.

Det var i samband med flytten till Finistèrre i Bretagne, där hon bodde mellan 1999 och 2008, som Bodil Malmsten blev riktigt folkkär. Med lite perspektiv började hon skriva oförblommerat om de stora bristerna i det krackelerande svenska välfärdssamhället på sin blogg och i loggböckerna, men framför allt berättade hon levande om livet i den franska miljön – om trädgården, bygden, människorna.

Tillbaka till Sverige väckte hon stor framgång med Så gör jag: konsten att skriva (2012), där hon generöst delar med sig av sina författarerfarenheter. Störst av alla hennes böcker blev till sist Det här är hjärtat (2015), en enda naken kompromisslös dikt om sorgen efter en död älskad människa. En kort tid därefter inträffade det otroliga att Bodil Malmsten, denna i sin oförfalskade livssyn evigt unga författare, avled efter en längre tids sjukdom. Saknaden är stor! Vi får i fortsättningen nöja oss med att läsa hennes texter och minnas henne som en av våra finaste medmänniskor.

finns Det här är hjärtat inne?

Jan Gustafson

Comments