Har du hängt vid ett gatukök i Berlin eller kanske Hamburg och smaskat i dig en currywurst? Då fastnar säkert även du för en boktitel som ”Upptäckten av currywursten” av Uwe Timm.
Det här är Fru Brückers historia om männen om kriget och om överlevnad. Currywursten är hela tiden närvarande men bara som en förevändning för att få berätta något som är betydligt viktigare än ett recepts tillblivelse.
Författaren uppsöker en mycket gammal och blind Fru Brücker som efter kriget hade en korvkiosk i Hamburgs hamnkvarter. Han är ute efter currywurstens gåta men hålls på sträckbänken av en fru Brücker som berättar sin egen historia på sina egna villkor.
Boken är mästerligt berättad rakt igenom. Berättarmedlen så tillsynes små och precisa att jag ryser av välbehag. Som i det vardagliga mötet mellan en mogen fru Brücker och den unga soldaten Herman Bremer. De tar under ett flyganfall i andra världskrigets slutskede sin tillflykt i ett skyddsrum och vi får betrakta dem med de andra närvarandes blickar. ”De andra stirrade på dem. Tänkte väl: mor och son. Eller ett kärlekspar.” Vad kan luftskyddsvakten ha tänkt? ”Där hade en mogen kvinna fått ihop det med en ung man igen.”
Den unge Herman Bremer deserterar under krigets upplösning och stannar i hemlighet hos fru Brücker på Brüderstrasse. På köksgolvet reder de sig ett bo, en flotte av madrasser att driva och älska på tills kriget är över eller lite längre …
Mer vill jag inte avslöja om detta av författaren resta monument över Lena Brücker. Kvinnan vars berättelse får symbolisera livet självt på gott och ont.
Kjell Arwe Rydén
klicka på bokpuffen och lyssna på bokens inledning.
Comments