Jag går till biblioteket på min lediga lördag! Men jag har läst ”Kapten Syster” av Jan Wolf-Watz och känner ett starkt behov av att få ledtrådar till förståelse av boken. Varför skriva om Göring? Och Bibliotekets Vänner i Forum Nacka presenterar ett samtal mellan Maria Norberg och författaren. Jag dras som av en magnet till bibliotekets torg där författaren ska ge mig bakgrunden till ett författarskap som inleds först vid 52 års ålder.
Det var som lyriker han debuterade på Norstedts förlag 1997. Romanen om Tok-Abraham(2006) inleder den triologi som avslutades förra året med Kapten Syster. Triologin kretsar kring bokstaven Y. I ett fågelperspektiv bildar Umeälvens och Vindelälvens sammanflöde bokstaven Y. Författarens mamma träffade Tok-Abraham och skrönorna om honom var otaliga i Vännäsbygden. Karaktären kom väl till pass – Jan Wolf-Watz behövde en förklädnad och i Tok-Abraham fann han sinnebilden av en hudlös människa - narren som ger sig ut på pontonskidor i Vindelälven för att sprida sina dikter och sitt fiolspel.
Kompromisslöst trogen sin inre röst vill Jan sen inte följa Norstedts och Svante Weylers önskemål om hur romanen om Tok-Abraham ska utformas. Det blir norrlandsförlaget h:ström istället. Triologins del två ”aBinotti” (2007) är också det en roman om ett fiolspelande, munspelande original som författarens mamma berättat brottstycken om. Vem var han och vart tog han vägen? ”Våldsamma textsjok” hemsökte författaren. ”Skrivandet är en privat process” När det tynger i själen skriver jag en timme om dagen. Det går i vågrörelser.
”När jag inte skriver läser jag vad jag skrivit”.
I hallonhäcken hemmavid möter så Jan Wolf-Watz ”syster Mattis” som undslipper sig att Herman Göring var en intelligent människa som hon vårdat för drogmissbruk på Aspuddens sjukhus året 1925. Kaptens syster är en slags dialog mellan Herman Göring som flytt Tyskland efter en misslyckad Münchenkupp. Han flyr med sin Karin till Stockholm men smärtor från en skottskada gör honom beroende av droger.
Kan Kapten och Syster mötas på Aspuddens sjukhus likt Umeälv och Vindelälv utan att beblandas? Går det överhuvud att beskriva en annan människa? Jan Wolf-Watz underlättar inte för sina läsare och på min fråga om det paradoxala i hur underhållande och direkt han här och nu har berättat om sina böcker i kontrast till i hur svårläst en bok som Kapten Syster är svarar han att han som gammal lärare har lätt för att tala inför publik men när det gäller att skriva kan han inte bara skriva på – ”Jag dagtingar inte med den inre rösten”.
Tack till Jan Wolf-Watz som så generöst berättade om sitt författarskap
Tack till Maria Norberg som följsam samtalsledare
Tack till Bibliotekets Vänner i Forum Nacka som oförtrutet kämpar vidare med en programverksamhet bortom det förväntade.
Kjell Arwe Rydén.

Biblioteket som en mötesplats mitt i Västerbotten - Nacka, Världen. /Maria N
Posted by: Maria N | 10/28/2009 at 04:12 em
Jag kan också intyga att programmet var en fin upplevelse. Jan Wolf-Watz är dessutom en god fotograf som i synnerhet har ett utpräglar sinne för fåglarnas liv, vilket han har fångat på många bilder.
Jan G
Posted by: Jan Gustafson | 10/26/2009 at 01:00 em