"Livet kan bara begrundas bakåt men måste levas framåt." Sören Aabye Kierkegaard.

Jag blev inbjuden av en lärare att prata "källkritik på Internet", inför en föräldragrupp på en skola som kallar sig Kunskapsskolan! Inför detta frågade jag  min fjortonårige son som går i skola här i Nacka,
dock inte i Kunskapsskolan, om han har fått någon undervisning i källkritik, eller i informationssökning på Internet och svaret blev inte förvånande nej.

Begreppet källkritik är ursprunglingen kopplat till historievetenskapen och behovet av att komma så nära sanningen som möjligt. Källa ska förstås som kunskapens ursprung.
Tillämpningen av källkritik på Internet blir förstås annorlunda. Begrepp som äkthetskritik, närhetskritik och beroendekritik är inte så ofta tillämpligt på Internet.
De allra flesta källor på Internet är berättande eller sekundära. De internetkällor vi skall bedöma kan vara en encyklopediliknande information, översiktstexter, faktauppgifter,
reklam, marknadsföring, handledningar, myndighetsinformation, text på en privat hemsida, propaganda, wikiverk, bloggar.
Vad vi behöver bedöma är texternas pålitlighet. Vilket kan vara nog så svårt för oss alla men framför allt för våra ungdomar som saknar erfarenhet och kunskap.

Visst är det svårare att identifiera källor på Internet – när tryckt text hamnar på bildskärm får den en ny skepnad som gör den svårare att identifiera. Internet är inget bibliotek i ordets betydelse. På Internet finns allt och huller om buller.

På internet ljuger alla:
• Där finns inga hårda fakta.
• Där finns inga säkra källor.
• Där finns ingen absolut visshet.

Biblioteket inte bara böcker!
Under hösten har Nacka Bibliotek haft som mål att ”Synliggöra och väcka intresse för våra digitala medier” som ex. våra databaser. Traditionellt sett ägnar vi oss åt den sk. dolda webben. Vår katalog är inte sökbar via Google än ivarjefall. De databaser vi köpt licenser till nås inte heller de av Google eller andra sökverktyg.

Skolbibliotek
Som gymnasiebibliotekarie lärde jag mig vikten av att undervisning om informationssökning inte sker separat och isolerat utan i sitt sammanhang.
Källkritiken är en del av informationssökningsprocessen och därmed lärandeprocessen. Det är också helt avgörande med timingen, att undervisningen sker när eleverna är motiverade och hungriga. På läraren vilar ett tungt ansvar att väcka elevernas nyfikenhet och intresse för ämneskunskaper. På högstadiet är läromedlet centralt men skall kompletteras och om då Internet är det enda som står till buds så vill det till att eleverna får träning i att söka information. Kan pedagoger och bibliotekarier samarbeta kring färdighetsträning är mycket vunnet. Men skolbibliotek är inte särskilt vanliga.

Vad har eleverna tillgång till?
En bra kunskapskälla är Nationalencyklopedin (NE) som också har artiklar anpassade för skolelever. Nacka kommun köper in NE centralt till alla kommunala skolor liksom artikelarkiven PressText och Mediearkivet. Ytterligare databaser finns tillgängliga från samtliga folkbibliotek i Nacka. Det är då nödvändigt att ta sig till Nacka bibliotek förstås som alla är trådlösa idag. Skolverkets Länkskafferi är en annan utmärkt kunskapskälla.

Att Googla - ett annat ord för informationssökning
Våra ungdomar vill googla. Att googla har blivit ett annat ord för informationssökning. Och Google är en utmärkt sökmotor om man vet vad man är ute efter – om man förstår hur en sökmotor fungerar – om man ägnar tid åt eftertanke innan sökningen.

Jag tycker inte att vi ska höja pekfingret åt elevernas googlande och inte heller åt en företeelse som Wikipedia, ett uppslagsverk som skrivs och redigeras av svenska folket. Wikipedia utvidgar gränserna för vad som är encyklopediskt intressant.
Min son kallar sig wikipedian och ägnar mycket tid, och engagemang åt att förbättra wikipedia som jag tror kan vara en viktig utgångspunkt för samtal kring Internet och dess trovärdighet..

Källkritiken kan vara ett sett att få igång elevens tänkande.
Källkritiken kan vara ett sätt att få igång samtal och reflektion kring ett ämne. Att skapa intresse och synliggöra vad som är fakta, åsikter eller värderingar – ett sett att skaka liv ur information som aldrig eller sällan är neutral. Källkritiken kan på så sätt förhindra reproduktion av text. Det viktigaste bör vara att eleven kan visa att hon tänkt själv och inte levererar ett hopkok av källor från Internet.

Den fjärde basfärdigheten.
Informationskompetens bedömer jag och många med mig som en basfärdighet i dagens informations- och kunskapssamhälle. (att veta när man saknar information,
att kunna söka information, att värdera, välja bort information (källkritik) och att omvandla information till kunskap hos sig själv och därefter kunna förmedla kunskapen)

Vi slutar aldrig att lära och med hjälp av ett källkritiskt förhållningssätt kan våra ungdomar utvecklas till nyfikna  och självständiga individer.

Kjell Arwe Rydén. Studiebibliotekarie.

Källor: Skolverkets Kolla Källan.
Källkritik för internet/ Leth, Göran Thurén, Torsten
IT pedagogerna.

Comments

[Tobias]

Wow!